I sin nya diktsamling Att vara flera utvecklar Steinar Opstad några av motivkretsarna från de tidigare böckerna: fader-son-relationen, gudstron och kontrasten mellan stad och land. I centrum står en döende far. Vad händer med jaget när pappan dör? Vad representerar pappan i sin frånvaro? Kan döden ens erbjuda nya möjligheter för jaget?
Dikterna frågar sig vad sorg och saknad är, allvarligt och subtilt, men inte utan humor. Mot sorgen står fantasin, poesin och kärleken. Opstad skriver existentiella dikter, som innehåller såväl personliga och politiska som metafysiska dimensioner.